Förskolan var stängd igår och jag fick en otroligt härlig tillbakablick till känslan av att vara föräldraledig igen. Vi åt frukost och lekte lite hemma. Sen gick vi ut och promenerade runt på Söder. Gjorde lite ärenden. Slank in några minuter på ett av mina vanliga second hand-ställen Stadsmissionen. Jag tog en iskaffe och njöt av att sitta ute och lyssnade på pod medans Flora sov gott i vagnen. Dvs väldigt likt som jag spenderade många föräldralediga dagar.

Men det ska tilläggas att dagen började inte riktigt bara sådär härligt dock. När Flora skulle ge mig mina glasögon, eller mammas ögon som hon säger, så råkade hon vrida ena skalmen åt fel håll. Sjukt nog är det första gången det händer och även om jag försökt vara försiktig så har hon ändå ibland tagit tag i mina glasögon. Men jag hade turen på min sida att de gick att rädda hos optikern. Vi firade med glass!

Just det, snart semester också. Exakt om en vecka åker vi till Makarskakusten i Kroatien. Ska bli väldigt härligt att starta semestern med att åka iväg på semester. Jag gillar den setupen, då liksom slungas jag in i semestermood snabbt. Sen är frågan hur mycket semester det blir med en snart 2-åring. Ge mig alla tips ni har!

En liten update med bilder från lägenheten. Vi flyttade i påskas om det är någon ny som är här och läser och väldigt snabbt kom vi iordning till typ 80% men sen har de resterande 20% dröjt. Varför är det alltid så?!

Så vi har lite fix kvar. Men det tar ju tid att bygga ett hem. Ett hem som ska levas i, lekas i och funka med alla vardagsbestyr samtidigt som det gärna får vara fint. Jag vill att det ska kännas varmt och hemtrevligt. Jag älskar gamla ting med patina (som den vintagenörd jag är) och mycket trä. Hade jag fått bestämma allt själv (även om min sambo säger ja till mycket) så hade jag gått all in på känslan av tant i södra Italien med blommig soffa och allt men fick nöja mig med att gå på blommor i sovrummet, scrolla ned en bit så ser ni en leverans från Bemz.

Barndomsvänner alltså.

Finns inget snabbare eller finare sätt än att komma tillbaka till sin core på något sätt. Ursprungsvänner som känner en. Samma sätt att prata i mun på varandra som om ingen tid alls har passerat även att man inte ses särskilt ofta i vardagen. Att bara skratta. Och dricka vin. Prata om högt och lågt. Att bara vara.

En ny vintage hot spot i Stockholm – Studio Table. Så otroligt imponerad av min kompis Simon som har öppnat Studio Table på Hantverkargatan 37 i Stockholm. Simon har otrolig stil och smak så dessa handplockade vintageskatter som han har blandat med noga utvalda varumärken och köksklassiker. Alltså allt var så, så fint!

I går var det invigning och idag öppnade butiken. Verkligen ett tips att gå dit!

En kamerarulle och lite tankar från första tiden i nya lägenheten.

På långfredagen gick flyttlasset och sedan dess har vi bott i nya lägenheten. Vi trivs redan så otroligt bra. Tänk att det kan vara så spännande och pirrigt med ny bostad. Nya ljud, nytt ljus, så mycket solljus i denna lägenheten med eftermiddag och kvällssol vilket allt som oftast är fantastiskt förutom när man just ska natta barn kanske. Så mycket nytt även om det är ungefär på samma gator vi rör oss. Nya små rutiner blandas med gamla på samma sätt som ens gamla möbler blir som nya.

Veckan innan flytten gick Flora runt och sa ‘tåta’ hemma…. Sen blev det mer ‘dåda’ och vi kom på att hon menar låda. Såklart. Så roligt hon har haft med lådorna. Packa i och packa ur. Packa i igen. Sitta själv i lådan och kanske det bästa av allt – packa sina gosedjur i lådan också och att vi skjutsar runt dem där. Hon säger 1, 2, 3 och så skjutsar vi på och hon kiknar av skratt. Säger ’till’ och vill åka en gång till. Och en gång till. Att flytta med barn gjorde mig lite stressad inför men nu när vi är sisådär 2 veckor in i nya lägenheten så känner jag att ändå att det gick lättare än vad jag först tänkte. Då menar jag ju inte att typ kunna borra eller skruva upp en hylla osv där man helst behöver vara två vuxna som håller i. Sådant är ju nästintill omöjligt även om vi tar hjälp av Greta Gris då och då. Men det som jag tycker har gått mycket bättre än vad jag trodde är hur snabbt hon liksom fattade och så accepterade att nu är det här vi bor. Nu känner hon redan igen dörren från gatan och säger ‘hemma’. Hon har också vart med tillbaka till gamla lägenheten när vi fixat och det har inte heller vart några konstigheter. Barn alltså. Jag har flera gånger tänkt på uttrycket som går i stil med: hemma är där ens familj är. Det spelar liksom ingen roll vart,  sålänge vi gör det till hemma så är det ju hemma för Flora.

Floras rum har haft första prio att få fint och såklart att kunna hålla fast vid hennes rutiner så har vi maxat att få hennes rum så klart så snabbt som möjligt så det ska vara roligt att vara där och leka.

Nu tar vi söndagskväll och vi ska fortsätta fixa här hemma. Josef ska sätta upp en kroklist och jag ska kolla på YouTube hur man byter lampkontakt. Om det är något speciellt ni vill att jag visar eller skriver om vore jag så tacksam om ni vill lämna en rad här.

Hopppas ni haft en fin vecka.

Kram

Och ibland händer det snabbare än man hinner förstå. Vi ska flytta. Äntligen.

Idag fick vi tillträde till vår nya lägenhet. En trea vid Mariatorget, på Södermalm i Stockholm. Nära där vi bor idag så vi kommer ha ungefär lika långt till Floras förskola som vi har nu vilket var viktigt.

Det första jag slogs av var kvällssolen. Utsikten sträcker sig längs med Hornsgatan och jag älskar att man ser liv och rörelse men också himmel och långt ned längs med gatan.

Flora får ett eget rum. Som jag har längtat efter det här. Att få inreda och göra ett fint rum till henne. Jag kan redan se henne där inne, hur hennes små projekt breder ut sig. Har redan köpt små gulliga barnmöbler på Marketplace och Ikea som jag ska måla. Floras rum blir prio.

På tal om Markerplace. Jag har spenderat orimligt mycket tid nu på kvällarna på olika auktionssajter. Scrollat, sparat, jämfört, föreställt mig hur det kan bli. Det är nog det jag tycker är svårast med inredning ändå. Det känns ibland så definitivt. Allt är (oftast) väldigt dyrt och då vill man inte köpa fel. Och allt som oftast tycker jag det är svårt att föreställa sig helheten. Och framförallt måtten när man kikar online. Så svårt. Men jag har gjort några köp och det ska bli kul att få se hur det nu kommer bli.

Små fragment av ett hem som ännu inte riktigt finns, men som håller på att ta form någonstans mellan alla mina sparade pins och favoriter på auktionssidor till  verklighet.

Påskhelgen kommer att tillägnas flytten. Kartonger och grejer överallt men samtidigt  den där märkliga blandningen av kaos och härligt med nystart.

När livet händer.

Det är ju också namnet på Ikeas senate reklamfilmer. Under hösten täckte Floras små gosiga fötter hela tunnelbanan här i Stockholm. Jag minns hur overkligt det kändes då, att se henne där i förbifarten på stora reklamtavlor eller på tv:n. Nu såg jag att den sänds igen och blev påmind.

Att det är något med tajmingen i allt det här. Som om livet ibland lyckas knyta ihop sina trådar och saker bara händer.

Carolyn Bessette Kennedy har redan  inspirerat i decennier med sin minimalistiska och tidlösa eleganta stil. Nu när serien Love Story är på allas läppar så är hennes ikoniska, avslappnade 90s minimalism look mer inspirerande än någonsin.

Så på mitt favoritämne – stilhistoria – kör vi en liten tillbakablick och varför Carolyn Bessette Kennedy’s stil är så ikonisk.

Carolyn Bessette Kennedy arbetade inom modebranschen och gjorde karriär på det amerikanska modehuset Calvin Klein där hon började jobba i butik och sedan jobbade upp sig till att bli publicist och PR-chef i New York.

I början av 90-talet träffade Carolyn John F. Kennedy Jr, son till USAs 35:e president John F. Kennedy och First lady Jacqueline Kennedy Onassis (också otrolig stilikon, även hennes syster, det får bli ett inlägg tillägnat dem senare).

Carolyn och John gifte sig den 21 september 1996 och Carolyn bar en klänning av Narciso Rodriguez för Cerruti. (Lägger till en bild nedan) En stilren klänning i pärlvit siden crepe och till den bar hon en lång tyllslöja och strappy sandals med strass från Manolo Blahnik. Det är nog otroligt många blivande brudar som har inspirerats av hennes effortless och eleganta look.

Hennes garderob var full av Prada, Helmut Lang, Jil Sander och Yohji Yamamoto och det sägs att Levi’s modell 517 var hennes favorit. De ovala mindre solglasögonen var en riktig statement piece i hennes garderob och har jag gjort min research rätt var de från Selima Optique. Hon bar oftast bara en ring, sin förlovningsring som var en platina allinsring med runda diamanter och blå safirer. Designad av hennes make och inspirerad av Jackie Kennedy’s förlovningsring.

Tragiskt nog hann Carolyn och John bara vara gifta i tre år då de dog i en flygolycka den 16 juli 1999.

Vad är det som gör Carolyn Bessette Kennedys stil så otroligt tidlös?

Jag inspireras själv väldigt mycket i att det känns så effortless. Avslappnat. Snyggt. Enkelt. Några få statement plagg. Aldrig för mycket.

Om man bryter ner det så ligger hemligheten i kombination av basplagg och få statementplagg tillsammans med väl utvalda detaljer. Många av plaggen eller liknande finns nog säkert i många scandi style garderober.

Det är relativt lätt att försöka härma henne, desto svårare är proportionerna och att få till det effortless. Sen att många av bilderna som är tagna på henne är just i rörelse. Inga poser. Alltid på väg någonstans.

Nyckelplagg för att få Carolyn Bessette Kennedy’s ikoniska 90-tals look:

• Lång statement kappa i svart, beige eller leopard
• Hårband & diadem
• Ovala mindre solglasögon
• Jeans i klassisk passform
• Vit t-shirt & vit skjorta
• Svart maxikjol och svart pennkjol
• Svart kavaj utan krage
• V-ringad tröja
• Slingback, flip flops, loafers eller nättare boots

Reklam för eget varumärke.

Året var 2020 och det var precis i början av coronapandemin som jag och min storasyster tog tag i vår idé om att starta ett projekt ihop. Vi hade länge pratat om att vi ville göra ett varumärke och brainstormade allt som oftast om olika ideér. Vi älskar båda mode, stil, stilhistoria och delar kanske framförallt kärleken till accessoarer och hur mycket det gör för en look. Där föddes iden om att starta ett hattmärke. 2020 fanns det (vad vi iaf kunde hitta) inte ett svenskt eller ens ett skandinaviskt hattmärke som gjorde ‘the perfect hat’, men sedan dess så har det ploppat upp flera coola hattvarumärken.

Hericane kommer från hurricane och att vi helt enkelt ville göra det mer till oss. Systrarna. Her. Hericane. Som en kvinnlig orkan. Dock ska tilläggas att varumärket är unisex och vi har många killar som bär våra hattar också.

Vi sourcade länge och väl och ville hitta ett sätt att producera hattarna så nära Sverige som möjligt utan att bli ruinerade. Vi är tyvärr inte själva modister men vi hittade en otroligt duktig fabrik i Portugal, utanför Lissabon som kunde göra våra hattar i så liten skala som möjligt och också har möjlighet att färga in ullen efter en exakt färgkod.

Vi började med boatar hatten vilket vi kallar för hericane signature boatar hat. Vi har den i svart och i en helt perfekt beige ton. Den är platt på kronan och har ett brett brätte. Verkligen en statement hatt som man kan bära mer bakåttiltad på huvudet eller mer rakt ner. Under åren har vi jobbat mer i perioder med varumärket och ibland mindre och haft pop ups, hatten har synts i God Kväll gör om mig på SVT, i TV4 Nyhetsmorgon och på bl.a. Carola som har haft den på scnenen. Pandemiåren tog thank God slut, både jag och min syster bytte jobb och nu har jag vart föräldraledig också. Målet med varumärket är att det ska vara vårt passionsprojekt, det är ju vi som styr allting vilket verkligen gör det till vårt passionsprojekt.

Det är säkert fler som läsar här inne som lyssnar på podcasten Yada Yada med Carin Falk och Fanny Ekstrand som myntade att 2026 är hattens år! Och visst är det! Tips för övrigt om ni inte lyssnar på den podcasten ännu!

Vi har precis släppt en ny hattmodell – en vintageinspirerad pillerburkshatt. Jag älskar den. Jag har flera vintage-varianter men det är inte lätt att hitta dem skulle jag säga och ofta tycker jag att de vintagehattar jag hittar är i väldigt små storlekar. Så våran hericane pillbox hat är även den likt vår botar hat väldigt stilren, enkel och i ull. Bilderna är från plåtningen vi gjorde förra helgen med vår musa, Andrea.

Just nu håller vi på att starta upp vår webbshop igen som har legat nere ett tag men vill man så kan man handla via vår Instagram.

I torsdags var jag inbjuden till Agape Second hand av Madeleine, som äger Agape tillsammans med hennes man. De tog över verksamheten från hennes pappa och det var väldigt fint att få höra historien om hur de har hjälpt och fortfarande hjälper människor som har det svårt av olika anledningar i Balkanområdet men även här hemma. Från att få barn i fattigdom i Rumänien att gå i skolan, hjälpa till med kläder och mat till att skapa arbetstillfällen här hemma för personer som behöver arbetsträna. Här kan du läsa mer om deras viktiga arbete.

Vi var 16 profiler som alla jobbar med hållbarhet på olika sätt inom mode eller inredning och fick en trerätters middag som var uppdukat så fint mitt i butiken. Maten stod Sopköket för och grundaren Filip berättade hur de räddar över 1 ton mat i veckan som annars skulle ha slängts. Verkligen tips om någon letar cateringfirma som jobbar hållbart och lagar väldigt god mat.

Agape om ni är några som inte känner till  är en väldigt välsorterad  välgörenhetssecondhand som ligger i Storängskroken 14 i Norra Djurgårdsstan (ovanför Hemköp). Jag insåg ganska nyligen att det går en buss dit från Slussen där jag bor haha, 57:an, så smidigt och jag älskar att åka buss och titta ut och sitta och skrolla lite på mobilen och ha lite egentid. Kvällen blev så fin och jag passade på att fynda lite i butiken också, blev leksaksmat till Flora som blev en riktig succé till hennes leksakskök, samt kompletteringar till vårt 70-talsbestick Rosen från Åhléns och lite påskpynt.

Vabruari är här. Flora vaknade i natt och var en liten glödbit med feber. Lilla älskade Flora. Även om det är väldigt mysigt när hon är en extra gosig sjukling, så saknar man snabbt den vanliga, sprudlande Flora som studsar runt och har så många projekt. Jag tänker på första gången hon sjöng med ord häromdagen. Helt plötsligt sjöng hon med i Lilla snigel. Akta dig, akta dig.

Häromkvällen, efter nattning, låg jag i mörkret i sovrummet och lyssnade på Floras andetag. Det finns inget bättre än att pussa på hennes huvud då och liksom andas in hennes doft. Inte scrolla på mobilen, utan bara ligga där. Och tänka. Känna. Jag tänker på att jag måste ha skrivit hundratals texter eller blogginlägg när jag legat sådär. Så svårt att få ner dem svart på vitt bara.

Februari är snart slut. Torktumlaren som verkligen sattes igång ordentligt i januari. Jag började jobba heltid. Lämna, hämta, handla, tvätta, bada, leka, fixa och dona. Just det – jobba också. Och träna. Och samsas om dagar och tider med sin partner. Så många måsten som ska hinnas med i vardagspusslet, och så mycket roligt, och så lite tid. Jag tänker på det där uttrycket: vad gjorde vi med all tid innan barn? Alltså på riktigt – vad gjorde vi?

Min mamma var här i helgen och hälsade på. Momo, som Flora säger. Vi fikade och lekte mest och vaknade till snö och solsken i söndags, så då åkte vi pulka. Flora säger: ”ett, tå, teee”, och så skrattar hon när pulkan dras iväg. Protesterar när jag ska dra pulkan och pekar på Momo. Bestämd. Momo ska dra pulkan. Jag tänker på att min mamma nu är mormor för att jag är mamma.