Jay leno, journalistens död och världens längsta hund

12 years ago

I dagens avsnitt av Vad har Peppe lärt sig under veckan som gått pratar vi extramycket journalistik. Maggie hetsar upp sig över en tweet från Expressen, jag berättar om hur mörk jag tycker journalistens framtid ser ut och så berättar jag om vad Jay Leno gav för karriärstips när jag träffade honom i torsdags.

Jag utgår från att de flesta av er lyssnar genom Itunes, men här är ändå Soundcloudlänken.


Anna · 12 years ago
Äääääääääälskar er podd!!!! Du är så TUNG Peppe!!! Blir så jäkla STOLT fast du inte ens har en aning om vem jag är varje gång jag lyssnar på detta och så himla tacksam över att en så sjukt vettig och smart person gör detta. Och jag älskar hur ni så mycket är ett TEAM och att Magnus höjer dig. Umgås nämligen, tyvärr, vanligtvis (inte just nu dock) med par där männen gillar att öppet "sänka" sin partner (mestadels kvinnliga) att jag ba vill spy. Sjuk grej att bli "glad" över att Magnus istället gör motsatsen och höjer dig i era poddavsnitt men men, sånt gör patriarkatet med en. Och detta: att jag får GRATIS KUNSKAP via dig (nu när jag är sjukskriven och inte får en krona) är SÅ underbart!!!! BÄST!! Slipper jag ruttna i min känsla av att inte vara en lönsam liten vän, utan nu blir jag faktiskt bildad. Ser fram emot fler avsnitt! Go Peppe!!!!

Peppe · 12 years ago
Jag blir så glad av att läsa detta! Stor kram (och känner mycket väl till fenomenet där folk trycker ner varandra o parförhållanden).

Maria Turtschaninoff · 12 years ago
Jag tycker verkligen om er podd och har lyssnat på nästan alla avsnitt. Men att höra Magnus använda 'efterbliven' som ett skällsord gjorde mig betryckt. Det är lika illa som att använda the N-word, även om det pratas mindre om det.

Magnus Silfvenius Öhman · 12 years ago
Maria: Först! Givetvis har du rätt. Ibland passerar ord mina läppar som inte borde, med hänsyn till andra människors känslor, sägas. Hemskt sällan är det meningen att såra någon, och än mer sällan är det för att kränka någon. Oavsett är jag ledsen om jag gjort dig eller någon i din närhet illa. Verkligen.Alla:Det här ämnet är så intressant att jag tänker fortsätta lite till, om ni ursäktar.Ibland säger jag nämligen också "bög", "svartskalle", "cp" och annat dumt. Dels är det ett sätt, jag lärt mig själv, att prata – kanske någon gång för att låta tuff och passa in. Dels är det en jargong jag har med en del vänner. En jargong för att ventilera, testa gränser och för att också se om vissa ord går att ge en annan betydelse än den den har för människor i allmänhet. "Svartskalle" är ett bra exempel på det då majoriteten av mina vänner i Stockholm har föräldrar från andra delar av världen. Neger har jag aldrig använt om jag inte själv lekt t ex Jay-Z eller rappat med i någon av hans låtar (och då är det givetvis "nigga" det oftast handlar om). Jag har ännu, personligen, inte haft någon anledning att ge de orden, neger eller nigga, en annan betydelse (som t ex många svarta i USA känt nödvändigt). Faktum är att ju mer jag tänker på det så är historien är full av ord som ändrat sin betydelse i takt med tiden.Jag älskar ord. Ord är min hobby och till viss mån också mitt jobb. Jag älskar möjligheten att böja och sudda ut deras betydelse beroende på vilket sammanhang de presenteras i. Men för att man ska kunna ge ett redan fastställt ord en ny betydelse betyder det först och främst att den som hör det litar på avsändaren. Att det finns ett förtroende dem emellan. Det är också avgörande att den som lyssnar inte fastnar vid ordets ursprungliga betydelse utan försöker se sammanhanget i vilket ordet presenteras. Rättare sagt: Det är naturligtvis avsändarens uppgift att presentera ordets nya betydelse med en sådan klarhet att inga missförstånd sker. Liksom hen gör klok i att också välja sina ord utifrån den publik hen har.

Magnus Silfvenius Öhman · 12 years ago
Ordet "efterbliven" är inte ett ord jag skulle använda för att beskriva en person med någon form av handikapp. I min vokabulär är "efterbliven" helt reserverat för människor jag förväntar mig mer av men som, av någon anledning, inte levererat ett fullgott intellektuellt resultat i proportion till deras förväntade kapacitet. Så, såvida en handikappad inte beter sig efterblivet så kommer jag aldrig att sätta de orden i samma mening igen.Är det grovt? Helt säkert. Tillät jag mig själv, i podcasten, att använda ett av 50-talets nedsättande ord för begåvningshandikappad i ett försök att beskriva den frustration jag kände. Hade det varit bättre om jag istället använt "begåvningshandikappad" (trots att det inte alls var något jag syftade på). Eller något annat urgammalt öknamn för samma gruppering: Idiot, imbecill. Eller borde jag kort och gott, i min roll, uttryckt mig på ett helt annat sätt? Sagt något annat istället?Ni ser säkert svaren mellan frågorna. Och visst har ni rätt.Men. Det är bara ord. Det var först när ordet "efterbliven" blev synonymt med begåvningshandikappad som det slog an en sträng. Och vi förstår alla att begåvningshandikappad inte är ett ett tillstånd som kan förenklas till ett specifikt beteende. Jag har alltså, i så fall, gjort mig skyldig till grov förenkling och generalisering. Jag har har också hänsynslöst tagit en annan, verklig (om än anonym för mig), persons potentiella lidanden och förminskat det, värdeladdat det negativt och använt det i en orättvis liknelse. Som strösslet på chokladsåsen har jag också valt att använda ett förlegat uttryck istället för den idag korrekta benämningen, som för att ytterligare visa hur lågt en människa i det tillståndet står i förhållande till mig. Och det är förkastligt. Men det är bara ett språk.Jag menar, även om mitt yttersta syfte i framtiden skulle vara att försöka riva upp hela er värld med orden "din efterblivna negerbögfitta", så kommer jag bara lyckas om ni a; de facto är en svart homosexuell slida som inte intellektuellt lever upp till mina förväntningar i ljuset av er allmänt förväntade kognitiva förmåga. Eller b; tillåter er att ta åt er. Vilket förmodligen också är precis vad jag vill att ni ska göra.Med det sagt.Än en gång. Ett uppriktigt och genuint: Förlåt.Med vänlig hälsning,Magnus

Maria Turtschaninoff · 12 years ago
Hej Magnus! Jag förstod nog från början att din uppsåt inte var att skada eller såra någon. Jag uppskattar också att du kan resonera och reflektera över dina val av ord. Därför går jag också gärna i debatt med dig :-) För ord ÄR viktiga. Ord har makt. Ord har till exempel en stark makt att osynliggöra.Du skriver: "Men för att man ska kunna ge ett redan fastställt ord en ny betydelse betyder det först och främst att den som hör det litar på avsändaren. Att det finns ett förtroende dem emellan. Det är också avgörande att den som lyssnar inte fastnar vid ordets ursprungliga betydelse utan försöker se sammanhanget i vilket ordet presenteras. "Här håller jag inte med dig. Det är inte vem som helst som kan ge ett ord en ny betydelse hur som helst. Man måste ha någon viss form av äganderätt till uttrycket. De homosexuella kunde själva återta orden gay och bög och ge dem en ny, positiv innebörd - det var inget som någon annan, utifrån, plötsligt kunde ta på sig. En vit sannfinnländare kan inte slänga omkring sig the n-word och påstå att hen inte menade något illa med det, vilket vi ju har gott om exempel på här hemma. Vissa ord är värdeladdade, och den värdeladdningen kan inte tvättas bort bara för att avsändaren - och mottagaren - "inte menade något illa". Du skriver också "Ordet "efterbliven" är inte ett ord jag skulle använda för att beskriva en person med någon form av handikapp." Men är det inte som att säga att "jävla bög" kunde du säga om någon som irriterar dig, även om du inte skulle säga det åt en homosexuell? Samtidigt kan jag känna hur problematiskt det är att jag diskuterar detta från min position av privilegierad medelklasskvinna - här skall jag komma och tala för en annan befolkningsgrupp. Det i sig är ett problem. Nåja. Hur som helst: jag tycker ju att ni är bra. Och lyssnar gärna på er. Vill jag bara få fram som slutkläm.

Magnus SIlfvenius Öhman · 12 years ago
Maria: Två saker stör mig ohyggligt mycket just nu. Den första är att du har väldigt mycket rätt i det du skriver. För att ge öknamn en ny betydelse bör man först ha någon form av äganderätt till ordet. Att glida runt och kalla folk för "efterblivna" bara för att jag anser mig ha ett "intresse för språk" håller inte ens i min värld. Typiskt.Den andra saken som stör mig, och som dessutom fått mig att inse hur viktigt det är att jag genast slutar att använda dylika ordval, är att jag tydligen värderar människor olika.Det här går inte alls ihop med den bild jag har av mig själv. Från botten av mitt hjärta ser jag alla människor som jämlikar. Lika lite som någon annan människas värde varken är högre eller lägre än mitt eget, så är människor varken mer eller mindre värdefulla i förhållande till varandra. Vi är vad vi är – samma skrot och korn – och alla förtjänar den respekten. Många gånger har jag påpekat racistiska (eller främlingsfientliga) uttalanden och tagit påhoppade vänner i försvar. Och just som jag klivit ner från min vita häst och satt mig ner för att polera min riddarrustning så ser jag plötsligt mina egna ord i min egen kommentar.Plötsligt ser jag hur jag uppenbarligen värderar människor olika. Jag skulle aldrig använda mig av ordet "neger" men kan "i ett uttryck för min kreativitet" nog använda det nedsättande "efterbliven". Uppenbarligen så gör jag skillnad på människor. Uppenbarligen prioriterar och rangordnar jag dem olika. Varför skulle jag inte kalla någon "bögjävel"? Varför skulle jag aldrig skrika "hora" efter en annan? Varför kan jag utan att blinka påpeka hur "efterbliven" jag tycker den tredje är? Inte så roligt. Jag kan bara förklara det med att jag faktiskt värderar bl a rasfrågor och jämställdhetsfrågor högre än jag värderar de begåvningshandikappades situation. Alltså är de inte lika viktiga för mig som de flesta andra.Nästan. De är lika viktiga. Jag har bara inte låtit det skina igenom i mitt språkbruk. För, precis som du säger så är ord makt. Jag kan bidra till en eller en annan attityd beroende på vilka ord jag väljer att använda och vilka jag väljer att inte använda. Jag kan påverka klimatet i vårt samhälle genom att med mina ord visa vad jag tycker är viktigt. Därför måste jag också aktivt fundera på vad jag väljer att säga. Eller snarare Hur jag väljer att säga det. Så. Eftersom jag trots allt ser oss alla som jämlikar, vare sig du promenerar, rullar eller fast drar dig fram på den här jorden. Gul, brun, röd eller vit. Hetero, gay, bi, man, kvinna eller mitt emellan så tänker jag också försöka återspegla det i mitt språk. Därför ska jag med lite övning bland annat sluta använda ordet "efterbliven".

Maria Turtschaninoff · 12 years ago
Vet du vad Magnus? Jag har alltid tyckt att du är rätt cool. Nu blev du awesome.

Peppe Öhman

Peppe Öhman

Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.