Julia Hichens

Hej,

Vad vill ni att jag skriver om, delar och fokuserar på här i bloggen nu fram till jul?

Bikupa i kommentarerna tack

Kram.

Hösten gör det enklare att klä sig. Luften blir sval, tempot saktar ned. Jag vill att allt jag tar på mig ska fungera utan eftertanke — saker som går att leva i, som känns rätt redan när man drar på dem.

Materialen betyder mer nu. Läder som följer kroppen, ull som värmer utan att ta plats. Det handlar inte om att se uppklädd ut, bara om att känna sig samlad. En form av ordning i det lilla.

De mörka morgnarna gör sitt också. Ljuset är dämpat, världen stilla. Man sträcker in handen i garderoben och tar det som ligger närmast. Om det är varmt, följsamt och gjort med viss precision — då räcker det.

1. Avslappnade skinnbyxor — obesvärade men ändå definierade.
2. En ponnyhårskappa med den mest smickrande kragen.
3. De ultimata, stilrena solglasögonen som jag har burit oavbrutet i två veckor nu.
4. Chanels Éclat Premier Bright Milky Essence och rengöring — en ny favorit.
5. En grå polotröja, lätt oversize med mjukt fall — precis som jag föredrar den.
6. Dom här The Row-inspirerade byxorna från COS, på väg hem till mig; det perfekta sättet att introducera en subtil ”färg” i en monokrom garderob.
7. En scarfjacka i grå ull — ett vardagsplagg som gör påklädningen enkel.
8. Toteme’s krokoväska — ett lågmält statement under armen.
9. Balmain’s hårvårdsset, som jag har använt i ett år — det doftar som en hotelltoalett, vanilj och patchouli.
10. En lång, bred kappa med markerade axlar — feminin och maskulin på samma gång.
11. Chelsea-boots i sitt esse — bärs bokstavligen till allt.

Jag vet att jag har nämnt den här klockan tidigare. Förra veckan kom silverversionen av min favorit tillbaka i butik – och nu har jag en rabattkod till er på 20 %: JULIAH20.

Ett hem byggs över tid. Det handlar inte bara om färgval och möblering, utan om att skapa en plats som fungerar i vardagen – en trygg punkt för barnen, där allt som finns runt omkring dem bär spår av något. Traditioner, gamla semestrar, små minnen som sitter kvar i föremål. Och samtidigt ska allt rymma den praktiska verkligheten – läxor, middagar, en tvättmaskin som aldrig vilar och ett pågående Monopolspel som ingen vill ge upp.

Jag har alltid tyckt om hur vår salong sett ut. Den har varit vår bästa plats att vara i, men också ett rum som inte riktigt gått att möblera som jag vill. Det är stort, men öppet åt flera håll. Det gör att flödet styr mer än viljan, och varje ny möbel blir ett prov.

Jag trivs i hem där böcker syns, där saker berättar något, där textilier och mönster får finnas utan att behöva ursäkta sig. Men jag har behövt ha det mer avskalat en tid, för att förstå hur rummen faktiskt används. Nu är jag på väg tillbaka till något mer levande igen – fler möbler, mer färg, mer personlighet.

Här är lite bilder jag sparat ned som visar på känslan jag menar när jag säger tryggt.

Men nu då…
Jag ska precis börja möblera om, lägga till, maximera och lägg till. Den största oron är alltid att det ska bli mörkt. Att saker ska ta ut varandra. Att allt ska kännas som en massa istället för en helhet. Men egentligen – vem är det som ska se det? Det är bara på bild det blir ”rörigt”. I verkligheten fungerar ögat annorlunda. Vi ser det vi använder, det vi tycker om.

Vi är mitt i förändringen i salongen. Vi får se om det blir som vi tänkt – eller om man om några veckor står där och undrar: vem släckte lampan?

Häromdagen var Nordiska Kök hemma hos oss och fotograferade för sin hemsida och deras Kitchen Stories.

Det var väldigt fint att få prata om hur köket växte fram. När vi byggde Tegnérlunden fanns inget samarbete med Nordiska, men de hörde av sig i efterhand och ville gärna komma och fotografera resultatet.

Köket här var en särskild utmaning. Jag ville absolut inte flytta det eller öppna upp mot de sociala ytorna – hela planen byggde på att rummen skulle få behålla sin karaktär och tydlighet. Det krävde en hel del arbete från min sida för att rita allt från grunden, men det är också den delen av renovering jag tycker allra mest om.

Nordiska blev ett bra bollplank genom processen. De förstod precis vad jag menade med ritningarna och varför det var viktigt för mig att hålla ihop planlösningen på det sättet. Att nu få se köket i deras Kitchen Stories känns därför extra roligt.

Det är ju inte första gången ni ser lägenheten direkt men ville dela reportaget med er.
Ni hittar det här.

Jag fick en fråga på Q&A i Instagram i fredags. Den handlade om vad jag tänkt skaffa till min garderob den närmsta tiden. Jag fick välja fem saker. Det tog inte så lång tid att sätta ihop den som svar. Men det har varit plagg jag verkligen önskat under så lång tid, några sönder eller slitits ut. Andra som växer ett ha begär mer, nu har jag provat alla saker i butik förutom klockan och kan säga att det är en perfekt lista.

Delar den med er här också eftersom ni brukar uppskatta det.

– Skinnjackan som har allt, den är feminin men ändå så tidlös. Det finns flera liknande varianter med en annan prislapp på marknaden just nu. Den här är otroligt fin på och den här känns också som en vinnare med croco.

– Gråa ull och Kashmirtröjor är höstens och vinterns bästa följeslagare. Jag har tittat på den här med trumpetkrage och även den lätt skulpterade på bild. Väldigt fin kvalité.

– Ibland får jag frågor om mina klockor, de flesta av dem har jag ärvt eller fått av John när jag fyllt jämt. I våras köpte jag också en Longines Dolce Vita som jag är mkt nöjd med. Om jag skulle skaffa en klocka nu skulle jag definitivt gå för silver versionen av The Icon.

– Ett av mina signum är väl att jag alltid vill bära Ecru. Speciellt byxor och gärna till höst och vinter. Tycker nästan det är ännu finare än när det är säsong. De här byxorna som är en blandning av urfina kostymbyxor och denim ligger högst upp på min inköpslista just nu.

– Jag vet att jag sagt det förr med den här typen av lång kavaj, tunn kappa, klänning med en vintage Dior, Armani vibe är allt jag drömmer om när jag ska gå på opera eller fest. Den här har jag tänkt spara till och ha på alla middagar jag blir bjuden på i höst, tänker också till julbordet och Operan och ja… till allt.

– Jag älskar ju smala, spetsiga och alldeles för känsliga skor till höst och vinter. Men tänker att man köper ett par man inte kan vara utan och så sliter man dom med hälsan en hel säsong. Sen får man lämna in på sko spa eller tänka ett par per år helt enkelt. Men Dom här är helt i min smak.

Sist men inte minst så måste jag ju säga att den här har jag ju redan köpt. Den har jag haft i ad to bag på deras hemsida sedan i våras. Kommer förmodligen vara en av mina mest burna plagg den här hösten. Ärmarna är långa, axeln lätt slokande men passformen rymlig utan att vara oversized. Helt perfekt med andra ord.

Stormen ska hålla i sig hela natten. Jag ligger och lyssnar och tänker på landet: står träden kvar, har taket hållit? Små saker som blir stora när man inte är där.

Jag längtar efter höstlovet. Några dagar vid havet, i naturen. Landet är inte bara en paus i mil från stan, utan också en distans från tempo, algoritmer och det ständiga bruset. Där är det lättare att se vad som faktiskt behöver fokus och vad som kan lämnas.

Jag märker att jag behöver det nu – att landa och rikta om. Hur gör ni andra när ni vill logga av och skapa plats för nya tankar?