Min jul.

Även om julen får många inte alltid blir som man föreställer sig,
så bär jag någonstans en dröm om att fira jul tillsammans med nära vänner.

För mig, som inte längre har en mamma eller pappa ,
ser våra högtiderna lite annorlunda ut.

Min kärnfamilj finns inte längre, och varje år får jag och min bror kliva in i någon annans, vilket inte på något sätt är sämre.

Men ändå finns där en stilla känsla av ensamhet, aldrig skapad av någon annan, utan enbart av saknaden.

Men nu har vi vår dotter.

Och med henne kan vi sakta börja väva något eget. Små traditioner som får växa fram, stunder som kan bli våra.

Högtider som formas med omtanke, för hennes skull, och som kanske med tiden blir den mjuka trygghet jag själv så länge längtat efter..

Min jul här hemma, i vårt hus med betonggolv, ljusa ekdörrar och vita väggar, kläs enbart i det enkla..

Jag har hängt dekorationer från Arket på dörrarna, och i Nikes rum har både en pappersgran och en julstrumpa från samma varumärke fått ta plats..

De varma färgerna får ljusen och kransarna stå för..

När vi var i Barcelona hade Zara Home en helt fantastisk avdelning med band och papper inför julklappsinslagningen, dock vet jag inte hur det ser ut här i Sverige, men färgerna var fantastiska!

Jag, som nästan aldrig dras till färg, blev alldeles pirrig när jag föreställde mig julklappar klädda i just de där banden..

Gemenskap.

En dadelkvist inhandlades, som ni vet, redan förra veckan. Nu ligger den vackert på ett stort vitt fat och får torka i sin egen takt. Bären har gått från svagt olivgröna till nästan marinblå, och jag blir glad varje gång jag går förbi..

Även dessa band är från Zara Home..

Vill man handla mer lokalt, i alla fall om man bor här nere, då kan man besöka mina vänner Anna och Jennie..

De driver framför allt en webbshop, men det är när de öppnar upp sitt showroom som deras verkliga magi
och fingertoppskänsla kommer fram.

Dessa band kommer därifrån, men passa på att spana in deras öppettider nu i jul!

Jag vågar nästan lova att du går därifrån med betydligt mer än så..

Det finns ett (tyvärr låst) reportage från Amalie Moosgaards jul,
i vad jag tror är Vogue Scandinavia, och precis där, i den stämningen, befinner jag mig här hemma i vårt hus..

Även om drömmen om bärnstensfärgade band och djupröda amaryllis alltid finns där, är det i det avskalade,
enkla och danska som min jul landar denna gång..

Kransar av silkestall, eller tillsammans med svagt, korallfärgade amaryllis i mormors gamla vaser, räcker gott och väl..

Som jag sa, det är precis här jag landar just nu..

Doft – viktigaste av precis allt.

Det som varje år får sätta tonen för min nostalgiska ådra är ljuset Cannelle Orange från Durance. Utseendemässigt ingen favorit, om jag ska vara ärlig, men för det priset – och för hur länge och fylligt det sprider sig genom rummet – är det en varm rekommendation.

Min mamma sålde de här ljusen i sin butik, och varje gång jag tänder ett förflyttas jag tillbaka till den tiden. Det är ett minne jag vårdar ömt, och som får julen att henne att kännas nära, även nu.

Men till jul har jag önskat mig de här små pappersarken från
Santa Maria Novella. Man tänder dem försiktigt och låter doften långsamt sprida sig, en magisk liten ritual i vardagen.

Den blandning jag i nuläget har hemma, består av Ruby on the Run från Arte, Domus Sanctus från En Doft (de randiga påsarna ljusen kommer i är så otroligt fina) samt Santal och Patchouli från Diptyque..

I förrgår, efter en evighet av vab, satte jag och Nike oss ner för att dekorera (massakrera) apelsiner med nejlikor.

Själva dekorerandet slutade väl sisådär, dock sopade jag ihop alla krossade nejlikor och la dem i en liten skål
som fick stå på en hylla i köket.

Det doftar faktiskt otroligt mycket mer än vad jag trodde!

Ett förvånansvärt enkelt och betydligt billigare sätt att sprida juldoft på, än att köpa doftljus för hundratals kronor..

Avsluta kan vi väl göra med en liten härlig dröm om var jag vill befinna mig outfitmässigt under julfirandet ..

och i mellandagarna – men mer om det lite senare..

Hoppas att du får en fin lördag..

*

Foton av Sophie Bille Brahe – Rasmus Weng Karlsen