To love

jag tycker det är svårt ibland att förhålla mig till att älska och att bli älskad för den delen – nu känner jag mig ofta som en broken record och det är svårt att hitta balansen i var jag ska befinna mig. här i delandet och i livet

jag tittar på Dag och ser den person som jag vill dela mitt liv med, jag älskar honom så innerligt och känner hur min kärlek landar tryggt och snällt hos honom

det är läskigt att vara så sårbar i det – att livet alltid är en dyrbar gåva men att jag nu känner hur jag verkligen vill leva och njuter av all tid vi delar

jag känner på något sätt att jag i kontrast behöver förtydliga att jag älskar Gunnel men det är en annan kärlek mellan förälder och barn – och den är något helt eget

jag har ofta eller nog oftast i livet känt mig ensam – eller iallafall själv oavsett vad jag befunnit mig i – men jag känner i den här relationen en närvaro och samvaro som är starkare än allt annat jag tidigare upplevt

när jag är med honom känns det nästan inte som att jag är med en annan person för att det känns så synkat. samtidigt är han den mest spännande, eftertänksamme och godaste människan jag nånsin mött – han är både spänning och ro

och det går kanske inte att lägga ut bilder och texter hela tiden och skriva hur mycket jag älskar honom – men samtidigt känner jag att jag inte vet hur jag inte ska kunna dela det

känslorna är så stora att jag har svårt att rymma dem i mig

och jag har längtat hela livet efter honom – han är både allt jag drömt om, önskar mig och allt det jag inte ens visste om att jag ville ha

jag är bara rädd att inte få bli tillräckligt gammal för att hinna älska honom klart – men oavsett om jag skulle leva i oändligheten så skulle tiden aldrig räcka till att älska honom tillräckligt

så istället för att hålla inne det storslagna så önskar jag både till Gunnel, mig själv då och alla andra att hitta sin Dag och att ägna livet åt att vattna den kärlek som både ger dig själv och den du älskar

och som jag skrev igår så önskar jag att jag vetat att han skulle komma in i mitt liv

hur så mycket jobbigt kunnat blivit lättare att bära i den vetskapen

men jag hade upplevt allt som jag upplevt och inte ändrat något – för jag känner hur allt har lett mig just till honom och även lärt mig hur jag både vill älska och bli älskad

och så ska det inte gå en dag då jag inte minns hur viktig han är – och hur viktiga vi är för mig

<3

foto av Linda Alfvegren