Föräldraledighet

16 years ago

Det här inlägget platsar kanske bättre på Alfamamman, men what the hell, jag är helt crazy och bloggar om det här istället. Jennifer skrev:


Vad anser du om att man borde vara hemma med barnen lika länge? 7 månader för kvinnan och 7 månader för mannen? någon skrev att först det skulle vara jämställdhet på riktigt.

sen tror jag nog att det finns många kvinnor som vill ha kvar de traditionella könsrollerna.


Steffi Wallin föreslog ett system där både mamman och pappan har ett halvår var att ta ut och det utöver det skulle tillkomma ett halvår som man sinsemellan kan besluta om vem som tar ut. Låter vettigt, tycker jag.

Jag tror inte alls att mammorna generellt är bättre föräldrar än papporna, utan att barn mår bra av att få vara med båda sina föräldrar (åtminstone de som har både en mamma och en pappa, det är ju inte en självklarhet). Jag förstår inte varför man skulle vilja leva i ett ojämställt förhållande eller som pappa hellre jobba än hänga med sina barn.

Men alla ska naturligtvis göra som de finner bäst. Huvudsaken är att man tänkt igenom sina val.

Sorry för att det igen blev så heteronormativt.

Danne · 16 years ago
så länge man har ett halvår som man själv kan bestämma om så kommer det i 95 % av fallen att vara kvinnorna som blir hemma och sköter barnet. Jag är alldeles övertygad om detta och därför emot det.

Anonym · 16 years ago
Om vardera får 6 månader och sedan 6 månader att dela på är det jämlikt. Då är det upp till familjerna själv att definiera hur jämställdheten fungerar i deras familj. En intressant modell kunde ju vara samma som Wallins förslag, men att både mamman och pappan skulle måsta lösa ut sina 6 månader innan de sista 6 månaderna delas ut. Då skulle det finnas en större orsak för papporna att bli hemma. Tragiskt nog skulle det säkert leda till att en allt större mängd 6 månaders babyn skulle hamna på dagis, och det vinner väl ingen på...

Malin · 16 years ago
Usch vad jag får nippor när du antyder att jag lever i ett ojämställt förhållande för att jag valde att ta ut all ledighet själv av diverse anledningar (i samråd med min make förstås).Om vi som familj har funderat ut en lösning som passar oss, våra prioriteringar och våra karriärer och det råkar leda till att det är den ena som tar ut hela ledigheten så är det alltså ojämställt.Om staten beslutar för oss och tvingar oss till en viss lösning så är det alltså jämställt.Ursäkta, om det här är alternativen så är jag inte med i den här jämställdhetsgrejen mera.(Jag är inte arg på riktigt, bara lite störd på att mer eller mindre idiotförklaras med jämna mellanrum.)

Michaela · 16 years ago
Jag tycker att föräldrarna själv ska få bestämma och dela upp det. Om det finns 18 månader så får mamman ta allt om hon vill och inte så att det är ett MÅSTE att pappan tar 6 av månaderna. Och jaa, jämställt är det kanske, men vissa pappor kanske inte vill det och vissa mammor kanske vill vara hemma hela tiden. Och varför kan nu inte bara mammor som vill vara hemma få vara hemma? Varför ska allting måsta vara så jämlikt och bra på en samhällelig nivå så att man inte själv kan bestämma. Ska kvinnorna sen helt lämna arbetslivet för att kunna vara med sina barn? Tycker att det naturligaste som mamma är att vara med sina barn. Inte för att mammor är bättre, men efter att varit gravid och ammat är känslan så stark för att få ta hand om sitt barn. Och bra är det ju om pappor vill vara hemma och det ska absolut uppmuntras, men sku nu inte bara familjen själv få bestämma hur man vill ha det?! Alla har så olika livssituationer. Sen borde det uppmuntras att få barn under studietiden. Då kan båda föräldrarna delta på ett helt annat sätt.

Anonym · 16 years ago
Om jag nånsin lyckas få barn tänker jag vara hemma. Min man får jobba och tjäna pengarna. Och ska det experimenteras med nånting annat så får mina barn sen göra det när de blir vuxna. Mammaledigheten är ungefär den enda fördelen vi kvinnor har i arbetslivet. Sen när vi har 20% bättre lön än männen, på riktigt, så kan vi börja dela med oss av ledigheterna också. Kanske. Kanske jag är naiv men jag tycker ju att jämställdhet ska betyda att man får det bättre. Men som det är nu är det ju så att det bara skruvas till om kvinnorna i jämställdhetens namn. Jobba mera, FORTFARANDE för mindre lön än männen, utan att hemarbetet minskar, för männen jobbar sannerligen inte mindre och deras sitta med rumpan i soffansyndrom bloggade du redan om. Bär dina egna tunga kassar. Osv osv. Nu har jag börjat tycka att så länge kvinnans euro är 70 cent eller vad den nu är (70? 80? värre?) så borde det stiftas en lag om att kvinnor med bibehållen lön skulle få jobba fyradagarsveckor eller så skulle alla genast få 20% påökt automatiskt. Bara att välja.Jämställdhet som den ser ut i Finland idag är en kvinnofälla.

Fia(B)E · 16 years ago
Med sonen var jag hemma fem månader och sambon var hemma med honom 7 månader. Nu är jag hemma med dottern de hela nio månaderna (eller hur lång föräldraledigheten nu är riktigt..) och sambon kommer inte att var hemma med henne alls. Allt på grund av våra jobbsituationer. Att sambon var hemma med sonen ser jag som en otroligt fin gåva åt dom båda två, de har ett riktigt fint förhållande! Att han inte kommer att vara hemma med dottern tycker jag är synd, men det funkar helt enkelt inte i vårt liv just nu. Jag tycker att man måste göra det som passar bäst för ens familj och skita i vad omgivningen tycker. Basta.

Malin · 16 years ago
Hej, en snabb fråga, hur fungerar den här föreslagna tvångsuppdelningen av föräldraledigheten i de familjer där den ena inte har ett jobb att gå till?

daddy-O · 16 years ago
Hmm... som biolog kan jag konstatera att det biologiskt är så att det är mamman som är den som sköter barnet mer än pappan, eftersom kvinnan investerar mycket mera energi i barnet än pappan. Det här är den biologiska (sociobiologiska förklaringen), som inte tar ställning till om det är rätt eller fel.Själv har jag hamnat i den sitsen att det på jobbet blev lite knepigt så fort jag nämnde pappaledigt och pappadagar. Då skulle jag plötsligt fixa fram vikarier, förbereda allt extra noggrant i förväg och helst också vara på jobb samtidigt. Pricken på i:t var ändå "bara det inte inverkar så mycket på din undervisningsskyldighet..."! Jaha, som om en laglig ledighet på något jävla vis ska kunna inverka på lönen för resten av året. Luktar olagligheter på långt avstånd.Nå, här tycker jag ändå att det skall erbjudas en möjlighet att ta ut mera ledighet om man så önskar. I det skede som staten påtvingar oss jämlikhet, så är det väl inte jämlikt mera?Jag tror också att tiden man investerar i sina barn lönar sig i längden. I mitt fall jobbar farsan utomlands, och har varit hemma ca 6 veckor per år sedan jag föddes. Jag tänker inte låta mitt barn växa upp på det sättet. Med facit i hand kan jag bara konstatera att det sög purjo.Oj, det här kanske inte handlade så mycket om det du skrev... Jag hamnar för lätt på sidospår :)

Peppe · 16 years ago
Sorry, jag har fört den här diskussionen tusen gånger och orkar inte börja debattera. Det var lite dumt av mej att svara på Jennifers fråga i ett inlägg.På tal om nippor så uppstår sådana omedelbart då folk påstår att det är "naturligt" eller "biologiskt" att mamman sköter om barnet mer än pappan. Så fort man börjar förklara mänskligt beteende eller samhällsstrukturer med biologi blir jag lite mörkrädd.Ska vi bara komma överens om att alla gör som de vill och som känns rätt för dem?Visst är vi fortfarande kaverin.

Debby · 16 years ago
Alla ska göra precis som de vill, men visst bör det finnas en bättre morot för männen/papporna! Det finns inget som är rätt eller fel, alla ska göra som det känns bäst för en själv. Är själv gravid och har tänkt vara hemma 9 månader och min man 9 månader.Sen beträffande att kvinnans euro är 70 eller 80 cent, så är jag lite skeptisk till det. Många undersökningar är snedvridna och man jämför sällan exakt samma poster med samma ansvar... utan de domineras med att dra alla över samma kam, där lågavlönande yrken som ofta är kvinnodominerade jämförs mot alla andra yrken.Fler och fler av mina väninnor tjänar mer än deras män idag, det gäller att våga ta sig fram i karriären och våga välja mansdominerade branscher och kanske ta mer risker (givetvis ska man jobba med det man brinner för, men jag tycker många kvinnor helt enkelt är för fega). Själv tjänar jag mer än dubbelt mer än min man, men sen jobbar jag också dubbelt fler timmar än han. Hemma försöker vi dela på hushållsarbtet, men min man gör nog mer pga mina utlandsresor och längre arbetsdagar. Skulle bara vilja ge en motivationsspruta och "våga mera"-spark åt en massa kvinnor! Varför väljer många kvinnor bort sin karriär efter första barnet? Oj, det här blev långt...Tack Peppe för ett intressant inlägg!

Anonym · 16 years ago
Vi har det för bra i Finland. I de flesta länder är föräldraledigheten 3-6mån. Sen ska barnet på dagis om man alls ska ha kvar sitt jobb. Hårt men fakta.

T-anna · 16 years ago
Nej, vi kan inte låta alla göra som de vill, då blir det aldrig jämställt. Ett förhållande där den ena föräldern har ett större ansvar för hem och barn ÄR inte jämställt. Så enkelt är det. (Dessutom tyckte de flesta för femtio år sedan att det var bra och normalt att aga barn)

Anonym · 16 years ago
Jo, det är helt rätt att om man vågar mera så syns det nog i lönen också. Men själv har jag vågat, och förhandlat, och det är nog seeegt. Sen glider det in nån kille som inte alls är bättre på ett motsvarande jobb och hups får man höra att lönen är 500e bättre, men egna situationen påverkar det inte och alltid finns det någon undanflykt. Penistillägg finns tyvärr fortfarande.Min pappa och mamma delade faktiskt vecka/vecka när jag var liten. Eller hur det nu var där på sjuttiotalet. Först mamma hemma riktigt nån månad (hon ammade bara typ en månad så det var inget problem att lämna mig sen tydligen). Sen for hon på jobb heltid och pappa tog varannan vecka o fammu varannan vecka. Mitt förhållande till mamma suger fortfarande, men med fammu var jag tight, och även med pappa är jag det ännu. Så visst kan man undvara mamman. Men om jag får barn VILL jag vara hemma. Kanske delvis pga hur dålig kontakten blev med min mamma. Hon var sen hemma periodvis då jag var ett större barn, men då var det redan för sent.Ja, det finns ju tusen åsikter om dethär. Jag tror nog ungarna klarar alla lösningar, någo traumor får de ju hur man än försöker göra. Men som mamma vill jag umgås med mitt barn så mycket jag får utan att riskera jobbet och utkomsten och pensionspoängen.Och jo, vi är kaverin ännu. Oroa dig inte.

daddy-O · 16 years ago
Äsch... jag som just hade skrivit ett bamseinlägg så stirbar systemet.Jo vi är kaverin :)

jennifer · 16 years ago
det här är en intressant diskussion, vi kan väl diskutera utan att idiotförklara folk som tycker annorlunda? jag tycker att det har gått för långt det här med att man förklarar samhälleliga tendenser med biologi, men samtidigt kommer man inte ifrån att biologin nog har en viss betydelse. t.ex. går det inte att dela graviditetstiden till hälften så att kvinnan skulle vänta 4,5 mån och mannen 4,5 mån. det viktigaste är väl, som Peppe skrev, att man tänker igenom sina val. traditionella könsroller behöver inte betyda ojämställdhet, det finns så mycket som påverkar förhållandet.

daddy-O · 16 years ago
Att förklara samhällets tendenser enbart ur en biologisk vinkel var jag inte ute efter. Jag försökte bara påpeka att det finns en rimlig förklaring till ett visst beteende. Människan är ett djur, men ett djur som har möjlighet att påverka sitt beteende och snedvridna samhällsstrukturer och -tendenser. Ur den synvinkeln skiljer vi oss markant från andra djur. Sedan kan jag ur en samhällelig vinkel konstatera att det i dagens läge inte funkar så att det bara är mamman som skall stanna hemma och sköta barnet. Min personliga åsikt är den att vi som människor har en möjlighet och skyldighet att sätta upp regler och normer för hur vi vill att vårt samhälle skall se ut. Jag är för mera jämställdhet, och skulle mer än gärna stanna hemma 6 månader och hänga med mitt barn om det vore möjligt. Och här har Peppe rätt, mammor är inte generellt bättre föräldrar än papporna. Om det uppfattas så, så är det dags för oss män att hoppa upp på barrikaderna och visa att vi verkligen kan vara bra föräldrar. :)

Anonym · 16 years ago
Hur man än gör tycker jag inte ska bestämmas av staten. För så länge det inte är samma lön för båda könen så finns det ibland en ekonomisk orsak till att en av föräldrarna är hemma längre. Att tvinga folk att dela på föräldraledigheten är fel väg att gå. Känns bara som en "titta nu vi försöker åtgärna problemet"-lösning som är enormt dum. Dessutom är det väl en omöjlighet att vara helt jämlika då det kommer till barn. Det är ju trots allt kvinnan som är gravid och ammar hur man än lagstiftar (och den som nämner "bröstpump" sparkar jag hårt på smalbenet).

Sus · 16 years ago
Tänk er sen om det nångång är för en arbetsgivare lika "riskabelt" att anställa en man som en kvinna. Nu tittar arbetsgivaren på en ung kvinna och ser en person som säkert snart tänker bli mammaledig, och på en ung man och ser en person som säkert inte tänker bli pappaledig.

daddy-O · 16 years ago
Sus, det är sorgligt att det verkligen kan vara på det viset. Den arbetsgivare som frågar en ung kvinna om hon ämnar bli gravid på en arbetsintervju borde bli uthängd till allmänt åtlöje vid närmaste skampåle.Sen finns det tendenser att män som säger att de tänker ta pappaledigt upphöjs till skyarna, dunkas i ryggen och säger fy fan vad du är bra. Du är så bra att du ska få lönepåslag för att du varit hemma några veckor med ditt barn. Hur många kvinnor får uppleva samma sak? Trots att de är hemma flera månader med barnet?Jag ids inte ens gå in på kvinnans och mannens euro heller. För det om någonting är så in i helvetes skruvat, att det borde vara kriminellt (det att kvinnor med samma arbete, samma utbildning etc får en lägre lön för att de är kvinnor...)

Anna · 16 years ago
Tycker att Steffis förslag är bra med en uppdelning på tre perioder. Anser dock att det ska vara upp till varje familj att bestämma när och hur dessa perioder fördelas. Det största plusset är ju faktiskt det att barnen skulle ha en möjlighet att vara hemma betydligt längre än idag, om det så är med mamma eller pappa.Och kommentaren om att vi i Finland idag har det för bra går jag inte med på. Vi har det bra men det betyder aldrig att man ska sluta kämpa för att få det bättre. Vi har det bra, inte för bra och vissa andra länder har det helt enkelt sämre.Hela debatten är svår eftersom det finns så många aspekter att ta hänsyn till. Jag vet själv att det biologiska spelar in, en graviditet och sedan påföljande amning kan tära ganska mycket på kroppen och detta måste få spela en roll när man debatterar föräldraledigheten. Och det starka behov som många kvinnor har av att vara nära sina barn ska man inte negligera. Men självklart måste även männen ha rätt till en likvärdig relation som kvinnor till barnen. Tyvärr är det väl så att dagens män fortfarande inte tillräckligt starkt och gemensamt gått ut och krävt denna rätt och att dagens kvinnor inte heller gemensamt är beredda att avstå från den tid med barnen som många anser vara vikt endast för dem. Båda könen måste helt enkelt våga vika av lite från invanda spår, men det behöver inte ske med buller och bång och framförallt med barnens bästa i åtanke och deras rätt till båda sina föräldrar.

Johanna · 16 years ago
Egentligen orkar jag inte gå in i den här debatten men jag författar några korta punkter (eftersom jag har så svårt att hålla tyst i jämställdhetsdebatter):- om man lagstiftar om att pappan måste vara hemma så underlättar det för de män som inte vågar ta ut ledighet pga attityder på jobbet. Det blir självklart och arbetsgivaren måste räkna med det att både män och kvinnor försvinner på föräldraledighet.- argumentet att det är besvärligt för pappan att vara ledig är lite lamt. Det kan vara minst lika obehagligt för en kvinna att berätta på jobbet att hon är gravid och ska vara borta. Det är bara att bita i det sura äpplet, ta tjuren vid hornen osv.- valfrihet är förstås bra men man ska komma ihåg att man också väljer att antingen vara del av problemet eller att vara del av lösning då det kommer till jämställdhet.- det fördes en liknande diskussion i början av 1900-talet då det kom till kvinnans rösträtt. Det fanns väldigt många kvinnor som motsatte sig detta. Onödigt. Vi är ju faktiskt en familj, då räcker det med att mannen röstar för oss. Det är naturligare att mannen röstar osv. /tormenta

Johanna · 16 years ago
Egentligen orkar jag inte gå in i den här debatten men jag författar några korta punkter (eftersom jag har så svårt att hålla tyst i jämställdhetsdebatter):- om man lagstiftar om att pappan måste vara hemma så underlättar det för de män som inte vågar ta ut ledighet pga attityder på jobbet. Det blir självklart och arbetsgivaren måste räkna med det att både män och kvinnor försvinner på föräldraledighet.- argumentet att det är besvärligt för pappan att vara ledig är lite lamt. Det kan vara minst lika obehagligt för en kvinna att berätta på jobbet att hon är gravid och ska vara borta. Det är bara att bita i det sura äpplet, ta tjuren vid hornen osv.- valfrihet är förstås bra men man ska komma ihåg att man också väljer att antingen vara del av problemet eller att vara del av lösning då det kommer till jämställdhet.- det fördes en liknande diskussion i början av 1900-talet då det kom till kvinnans rösträtt. Det fanns väldigt många kvinnor som motsatte sig detta. Onödigt. Vi är ju faktiskt en familj, då räcker det med att mannen röstar för oss. Det är naturligare att mannen röstar osv. /tormenta

Anonym · 16 years ago
Det finns säkert otaliga sätt att främja jämlikhet men min ärliga åsikt är att jämlikheten måste sträva efter att vara just jämlikt och ingenting är väl mer jämlikt än att man har ett eget val inom t.ex. familjen. Det är kanske inte fullt ut just så i nuläge vilket kunde underlättas av en liknande modell som den Wallin föreslår. Det är däremot ingen lösning att tvinga t.ex. pappan (eller mamman) att bli hemma 6 månader för att sedan kunna lösa ut en bonusdel. Jämlikt är samhälle först då alla har möjligheten och rätten att välja själv. Det finns helt enkelt för många faktorer som påverkar folks varande på jobb eller blivandes hemma för att man skall kunna dra alla pappor/mammor/barn över samma kam.

Anonym · 16 years ago
Vill bara påpeka att så länge rekommendationerna för amning är åtminstone upp till ett år och helst till 2 år är det lite dumt att inte ge möjlighet åt kvinnor som vill/kan (ingen amningsdebatt nu) amma att vara hemma.Miss N

Peppe · 16 years ago
Vi behöver verkligen inte dra igång en amningsdebatt, men FN rekommenderar helamning i 6 mpnader. För kvinnor i u-länder (som annars blandar ersättningspulvret med smutsigt vatten).

Anonym · 16 years ago
Bara en tanke ur arbetsgivar synpunkt. Om jag hade ett litet företag och skulle anställa en ny person (som kostar massor i sociala avgifter, i tid att lära upp etc etc) så skulle jag också tänka tanken "kommer den här personen att gå på mamma/pappaledigt snart?". Nej, man kan inte ställa den frågan till personen, men klart att jag skulle tänka den. Det kan ju handla om företagets överlevnad. Om jag var boss/ägare på ett stort företag, då skulle jag inte tänka den tanken. Eftersom jag är ung kvinna i mina bästa barnfödarår och också tänker så, varför skulle den som anställde mej inte tänka så?

Anonym · 16 years ago
WHO:s rekommendation om helamning i 6 månader och delamning i åtminstone 1 år, men helst 2 gäller även I-länder. I U-länderna kan det gälla överlevnad och här kanske mer välmående. Men man väljer själv hur man gör. Pointen var bara att det skall gå att ordna att man ammar upp till ett år relativt ofta om man vill/kan. Sedan under det andra levnadsåret ändrar amningen och det är möjligt att jobba och amma typ kväll/morgon. Då tycker jag att det nog är värdefullt att pappan får prova på hemma-livet.Miss N

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

Peppe Öhman

Peppe Öhman

Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.