Den gråtande studenten
13 years ago
När jag kom hem sent i går kväll var jag så trött och misslyckad att jag var tvungen att gråta en skvätt. Allt började så bra. Jag bondade med en dam som sålde churros genom att tala spanska med henne. Hon hade flyttat till USA från El Salvador 1985 och hade många bra historier att berätta. När jag kom hem visade det sig att min bandspelare inte spelat in något. Var tvungen att hoppa på cykeln och trampa tillbaka till piren och göra om allting. När jag kom fram till piren efter våghalsigt cyklande genom Santa Monica visade det sig att jag glömt bandspelaren hemma och så vidare.
Nåja, ny dag. Bara att duscha och skärpa sig.
Nåja, ny dag. Bara att duscha och skärpa sig.
Peppe Öhman
Peppe Öhman författare och journalist bosatt i Los Angeles med maken Magnus och barnen Vidar och Majlis.
Anonym · 13 years ago
Fy! Vilket elände. Att gråta en skvätt är alltid befriande. Etta
Mia Skrifver · 13 years ago
Jamen skit vad jobbigt. Bandspelare borde inte få göra så där.
Sandra · 13 years ago
Men äsch. Sånt påtar så det tar ont, men händer tyvärr ibland då man har med teknik att göra. Själv har jag drabbats av löskontakt till micken (hos en massa mentalvårdspatioenter), bilder som inte fastnat på band på grund av minusgrader och det värsta av allt - en söndrig mick under en hel timme som vi hade fått tillstånd till att filma på ett flyktingläger. Då grät jag länge på ett hotellrum. Hoppas du hittar henne igen eller nån lika bra!
puva · 13 years ago
Jag feelar dej SÅ. Men om det alls tröstar så gör alla journalister som är beroende av bandspelare för slutresultatet just det där - tror att det bandar och så får man göra om, och har man riktig otur glömmer man nåt annat sen i stället.. been there. Det blir nog bra!
Linda · 13 years ago
Plus att jag vann dig i wordfeud, du glömde nämna det. Dålig kaveri jag är, förlåt!
minna lindeb · 13 years ago
Äh vad jobbigt.Du är jätte modig som överhuvudtaget vågar ge dej in i allt det där.Pajar dej på kinden.I morgon är allt bättre.
Lurkeslurk · 13 years ago
Oj nej! Så sjukt jobbigt. Men du fick i alla fall höra alla historierna och de gjorde dig glad :-)Hoppas i morgon blir bättre. (Tänk dig sjukt störande Little Orphan Annie sjungande Tomorrow här.)
Peppe · 13 years ago
Etta: så sant. Befriande och har man tur får man dessutom sympati.Mia: vitsi så jag HATADE bandspelaren (och lite mig själv).Sandra: Tack för att jag inte är den enda som misslyckas.Puva: KRAM! Behövde höra detta.Linda: hahaha! Du vinner mig bara när jag är extremt trängd och stressad.Minna: TACK, du är en fin typ.Lurkselurk: haha, nu kan jag inte sluta nynna på Tomorrow, tomorrow, tomorroooow