Det här med att låta kärleken växa på en… Jag blev sådär larvigt blixtförälskad i den här Joyce bag:en när jag såg det. Men sen trodde jag kanske inte att jag skulle köpa den. dt är inte riktigt jag, samtidigt som jag insett att den är kanske lite mer av vem jag blivit. Missförstå mig rätt nu, jag är ju självklart inte identifierbar via en märkesväska, jag hör själv hur ytligt det låter… Men stilmässigt så är det mest bas som passerar filtret och den här talade till det där lila extra som vill poppa ut.
Jag har sagt att jags ka våga mer och samtigit bli mer minimalistisk. Att jags ka köpa färre grejer men mer PPA. “peng per användning”. Den här har nu börjat växa på mig, jag blir lixom glad när jag ser den i hallen. Den kompliterar lite grann. Den får mig att känna mig lite lekfull – och den gör sig galet snyggt till hundtand.
Vilka är era mest uppskattade lite otippade köp?
Blogger for The way we play. Stockholm based since 1984, I have cultivated a life where I think sophistication meets a genuine passion for the world’s finer aspects.
With an acute eye for detail, I navigate through realms of travel, fashion, and wellness, always seeking to balance elegance with the feeling of nurturing living.
I belive these experiences have shaped a unique perspective on contemporary life, one that I am eager to share with others. Whether it’s uncovering hidden gems on my travels, exploring a way to keep my classic style modern and interesting, or offering insights on style and growing as a person – mother, friend and wife. Shortly put: life as I know it. I often tend to celebrate life’s nuances and strive to do it with grace and authenticity.
Mail: juliabrukroken@gmail.com