Längtar efter att bli lite ljusare eller rätt mkt ljusare faktiskt. Jag känner att utsidan måste hänga på insidan just nu. Jag har tagit mig igenom et här året och lite kommit ut på andra sidan. Nu ska lite ljusare hår förmodligen lufta blicken från den tunga luggen och fokusera på glimtar av glädje och framåtanda.
Känner ni igen den där nästan hysteriska känslan av att förändra sig när man gått igenom en kris, förändring eller är nykär? Jag tror den känslan är nästan universell. En livslång läxa jag gjort där är att INTE klippa av mig håret. Det har jag gjort alldeless för många gånger och inte en gång har jag sen vart nöjd med beslutet. Jag har också hoppat på att mörka ned håret i någon mahogny mörk variant och försöka mig på extensions för ett par år sedan. Jag klarade typ tre dagar innan jag kände mig som ett platstroll. Jag får som klaustrofobi av att vara “uppsnofsad” i något som inte är mitt eget.
Har ni några roliga kris/framåtanda klippningar eller håtförändrongar att dela med er av?
Jag ska till min frisör Elin på fredag så får vi se vad det blir därefter. Kram
Blogger for The way we play. Stockholm based since 1984, I have cultivated a life where I think sophistication meets a genuine passion for the world’s finer aspects.
With an acute eye for detail, I navigate through realms of travel, fashion, and wellness, always seeking to balance elegance with the feeling of nurturing living.
I belive these experiences have shaped a unique perspective on contemporary life, one that I am eager to share with others. Whether it’s uncovering hidden gems on my travels, exploring a way to keep my classic style modern and interesting, or offering insights on style and growing as a person – mother, friend and wife. Shortly put: life as I know it. I often tend to celebrate life’s nuances and strive to do it with grace and authenticity.
Mail: juliabrukroken@gmail.com