To lately

Hade en heldag på Skansen med barnen och Carolina. Bergbana, slänggungor,en och en annan säl och framförallt en lång promenad.

Kände sådan längtan efter midsommar på Öland när jag såg den här torkade stången.

Eli och James

Det kändes fint med Cafet öppet vid ingången om kön ringlar sig för lång.

Jag stannar vid varje ärgad metall detalj. Vi undersöker ju om vi ska måla taket tillsammans med Becker.

Bruno vet inte om det än men jag tänker ohälsosamt mycket på alla de veckor han ska få spendera på hedar och stränder framöver. Ibland känns det lite märkligt med hund i stan.

Naturhistoriska bjöd på fågelskådning och en massa frågor om graviditet.

Ni vet ju vilka vyer jag längtar efter.

Fortsätter spana på fåglar, här på Naturhistoriska. Ingen är så glad som jag för att dom öppnat upp igen. Det enda minuset är väl maten, kan inte något kul och fiffig grupp ta över den matsalen. Skulle vara där jämt om det fanns ett annat alternativ.

Det går att spendera timmar på varje våning.

Och arkitekturen är svårgreppat vacker.

Tänk att dom är två nu, inte bara i nummer utan i lek och relation. Dom har varandra på det sätt vi hela tiden hoppas att dom skulle. Mycket relationsbygge och konflikthantering senare.

Sommarens kroppsolja står och väntar på byrån. Jag har tipsat om den förr. Ni kommer inte bli besvikna.

Tvättar och packar och torkar och sorterar i vanlig ordning. Snart är det äntligen dags att spilla körsbärsglass och få gräsfläckar på allt.