Weekend

Började med att jag har fått testa dom här efterlängtade produkterna. Doftar som lyxhotell i Mayfair. Om ni vill hitta duopaketet så har jag en länk här.

Försiktigt vallat barn och hund med olika sjukdomar i släptåg.

Använt mina penny loafers från Marizo och Jeans från Jeanerica oavbrutet. När man inte behöver gå in en läst eller få passformen perfekt, utan dom bara är det från början. 4 stjärnor!

Gick förbi NK för att planera en sak med Carolina och kramas över en kaffe på Franska.

Vi hade matchande väskor på Nk och det va gulligt med stor och liten.

Jag hade smugit med varsin Mozartkula till oss för det tycker jag är guldkant.

Hemma va det högar av hostande gullisar överallt, lite sällskapsspel och delorationspumpor.

Jag fick ett bud med min absoluta favoritskjorta som jag alltid skriver om, nu i svart och vitrand. Bästa tänkbara.

Lagade pannkakor och äppelkompott med vaniljyogurt.

Hämtade upp en ring från Lié Studios som nu finns på Nk details. Jag har denna trio ring i guld.

Så många fina smycken som äntligen går att köpa i butik, för oss som älskar NK så blev det plötsligt lite bättre.

Hade långkappa från Toteme, kanske fem år sedan jag köpte denna men finns en väldigt lik variant här från Almada label. Vill faktiskt ha i alla färger.

Gick förbi Jeanerica butiken och tittade vad de hade tagit in för böcker och passade på att prova ett till par jeans – dom här var det. Som jag sagt, får inte nog.

Marmelad och shortbread att ta med till öland.

Nu faller löven så fort. Det känns som om min favorit årstid rinner mig mellan fingrarna. Vi har varit så sjuka fram och tillbaks den här hösten att jag inte hunnit hälften av allt mitt vanliga höstnjut. Tur att den kommer igen nästa år.

Eli och jag gick på Barn opera på Rotundan. Då får man vinka till vaktis och se alla som tar personalingången.

Eli ville vara i stora foajén en stund innan, jag förstår honom. Inget är härligare än att slå upp dubbeldörrarna.

Vi åt munkar på vägen hem. Jag tog kanel och socker, Eli enhörning.

Bruno friskar på sig. Det är märkligt hur orolig man kan vara för en hund. Eller han är ju knappt hund längre kallar honom person till som räv bara farten. Förstår att det är lite väl. Men jag försöker hålla i att han är DJUR- men hjärnan gör honom bara till en familjemedlem. Kan inte ro för det.

Handlade ost och chips till mig och John på Cajsa Warg. Blev en fin förrätt.

Tog en extra sväng vid fikonen och delise de bourgognen.

Tog hissen ned från en fest jag lämnade Harry på. Han sa – jag går hem själv sen mamma. Vi ses!

Och så va han en pinne upp på mognadsstegen till. Älskade unge och älskade utveckling

Bruno har sin dumstrut på några timmar om dagen och det finns inget så hjärtskärande och gulligt på samma gång som en liten hund som står och trycker bakom en fåtölj sådär. Och för er som brukar fråga så är det här väskan som står där på soffan och den rymmer allt och lite till, gosedjur, gymkläder, dator och stödmellis.