REBECCA VON MATÉRN bor vid Odenplan i Stockholm. Hon arbetar som konstnär och menar att medan vissa föds med spring i benen, föddes hon med spring i händerna. Rebecca har inte kunnat gå en vecka i sitt liv utan att skapa något och det märks i hennes förtrollande konstnärshem. Välkomna in!
“Farfars konst hänger på väggarna, han älskade att arbeta med trä och illusioner. Jag har en av hans gamla böcker här hemma där det plötsligt dyker upp en sida där han har klippt ut ett ansikte. Men det var typiskt farfar, han tog alla tillfällen att skapa något och kunde inte bry sig mindre om att klippa sönder en fin coffee-table bok.”
“Här spenderar jag väldigt mycket av min vakna tid. Detta är midway-in i processen. Efter att jag skapat grunden och övergången fokuserar jag på detaljerna i mina målningar. När jag får frågan vad detaljerna ska föreställa, svarar jag att det är mitt sätt att gestalta tyngdlösheten, rörelsen och stillheten i en stämning.”
Hej Rebecca, vad härligt att få komma hem till dig. Vill du berätta om ditt fantastiska boende?
– Så roligt att ni vill titta förbi! Den här lägenheten på 127 kvm tillhörde min farfar, Bengt von Matérn. Här bodde han som ungkarl i femtiotvå år, arbetade som ingenjör och var verksam som konstnär. Lägenheten var en frizon från regler. Dörren stod alltid olåst, middagen bestod ofta av cigg, charkuterier och vin, svordomar uppmuntrades och vardagligt prat fick ingen chans att ta plats. När jag besökte farfar som liten dök vi direkt in i existentiella frågor om livet och universum, för att sedan iaktta honom i hans studio, samma rum som jag idag arbetar i.
Jag flyttade in 2019 och idag är lägenheten en blandning av mig, farfar och tidigare generationer. Det är inte mycket som har ändrats, men saker har lagts till. Stilen är eklektisk, en blandning av nytt, eget hantverk, gammalt och antikt. Hans bandsåg står kvar, mitt sidobord i stål som jag byggt av Ikea luckor står intill. Min konst samlas med hans mobiler hängandes från taket och farfars morfars målning, som den stora runda tavlan, ett arbetsprov inför takmålningen på Kungliga Operan. Lägenhetens röda tråd är att våga lite. Jag funderar sällan på om man verkligen kan sätta upp vad som helst på väggarna. Istället för att låta en snäcka man plockat på stranden ligga gömd i en låda, ser jag den hellre på väggen. Jag älskar finsk design som Alvar Aalto och Marimekko, tydliga kontraster av material som blandningen av linne, stål och trä och såklart massor av färg.
Och så vill vi höra om dig. Vem är du?
– Jag är 31 år, uppvuxen i norra Stockholm och lever för allt som väcker något i mig. Jag vill att livet ska vara lekfullt och jag har alltid flytt från tanken att man skulle behöva ställa sig i ett led för att lyckas.
När jag var liten deklarerade jag till mina föräldrar att ”Jag tänker hitta en genväg i livet!”. Något som såklart skrämde dem en hel del, då de trodde att jag menade att jag inte hade några planer på att anstränga mig och arbeta hårt. Men jag hade en stark tro på att man faktiskt kan leka sig igenom livet och ändå ta ansvar. Man behöver inte sluta bara för att man blir vuxen, något min farfar lärde mig. Man kan skapa något meningsfullt genom att fokusera på det som ger energi. När arbetet ger istället för att ta, blir det inte ett jobb utan en lek. Det är genvägen.
Genvägen har verkligen lett dig dit du är, berätta om din resa till ett skapande liv.
– Många föds med spring i benen. Jag föddes med spring i händerna. Jag har inte kunnat gå en vecka i mitt liv, utan att skapa något, det är så jag frigör den uppbyggda energin i kroppen. Om jag inte får skapa, sprängs jag.
Men det har inte alltid varit måleri. Jag har testat mig fram. Det började med smycken, övergick i virkning, teckning, design, reklam och sen till det som får mig att känna mig mest fri: den abstrakta konsten. I måleriet kan jag fokusera på det jag älskar mest, färg och subtila stämningar. Här finns det inget rätt eller fel, bara övertygelsen att det jag skapar är sant för mig.
‘Lägenheten tillhörde min farfar och var en frizon från regler. Dörren stod alltid olåst, middagen bestod ofta av cigg, charkuterier och vin, svordomar uppmuntrades och vardagligt prat fick ingen chans att ta plats.’
“Min kära farfar, med ett rutnät i pannan, inte helt olikt från hans konst. Och den i familjen kända linjalen, som farfar ”glömde i ugnen” som därför inte kan användas och enligt honom borde säljas. Det finns så många frågetecken i den meningen, men igen, typiskt farfar.”
Hur går din arbetsprocess till?
– Jag älskar verkligen hur färg kommunicerar. Och då menar jag inte teorierna om att blått står för auktoritet, lila för lyx eller grönt för hälsa. Jag menar hur färg känns i magen. Hur den suger tag, väcker något och lämnar ett intryck man inte behöver skynda sig att sätta ord på. Det är en abstrakt förnimmelse, nästan som ett minne av något viktigt. Den känslan, och viljan att fånga och förmedla den, är alltid där min process börjar.
Vem är du inspirerad av?
– Jag inspireras mycket av människorna bakom riktigt bra inredning och arkitektur. Till exempel Charlotte Taylor, som har en unik förmåga att skapa en själ i en miljö genom att känna in hur material, ljus och objekt samspelar. Det är både fascinerande och djupt imponerande och det ger mig alltid så mycket energi att själv skapa. Ibland känner jag så mycket för en miljö att jag tolkar atmosfären i ett rum till en målning.
Vilket är ditt drömprojekt?
– En vacker miljö har alltid haft ett starkt grepp om mig, särskilt när trä får spela huvudrollen. Det är det mest levande och vackra material jag vet. Jag gör själv ramarna till mina målningar i ek och för mig är kombinationen av trä och färg själva definitionen av liv. Så ett drömprojekt skulle vara att få se min konst integreras i en sådan miljö.
‘I måleriet kan jag fokusera på det jag älskar mest, färg och subtila stämningar. Här finns det inget rätt eller fel, bara övertygelsen att det jag skapar är sant för mig.’
“En av farfars favoritämnen, rymden, här ser vi distanserna mellan planeterna, en enligt honom, högst nödvändig display att ha på väggarna i vardagsrummet.”
“Byrån är från Ikeas Stockholm 2025 kollektion, växten kommer från Rosendals trädgårdar och väskan från Marimekko.”
Vad läser du?
– Jag lyssnar väldigt mycket på ljudböcker eftersom mina händer nästan alltid är upptagna med att måla, bygga ramar eller lådor inför leveranser. En bok jag har lyssnat på tre gånger de senaste ett och ett halvt åren är Skärvorna (The Shards) av Bret Easton Ellis. Den har allt i form av spänning, stämning och inre dialoger.
Vad dricker du?
– Med risk att låta tråkig: Vatten. Jag har en fobi för att vara törstig och undviker i största mån, min och min systers påhittade diagnos ‘’TT’’ ( torr tunga ) och har därför alltid med mig en flaska vatten.
Vad äter du helst?
– Ramen, koreanskt eller indiskt.
Vad ser du på?
– Jag är en torsk på allt som går på HBO. Jag ser gärna om serier tre, fem, tio gånger. Ibland handlar det bara om att en serie har en ambiens som man bara vill vara kvar och mysa i. De serier jag sett flest gånger är nog Game of Thrones, White Lotus, Big Little Lies och förstås Sex and the City.
“Det är verkligen en lyx att få variera måleriet med sysslor som att fixa montering av mina ramar. Något som gör mig genuint lycklig är min hylla med verktyg, hängen och monteringstejp.”
“Det gula köket renoverades sist på 50/60 talet, vilket förklarar den 70 cm låga diskbänken. Något störig höjd för besökare, men för mina 160 cm känns den näst intill skräddarsydd.”
Låt säga att du ska bjuda dina vänner på middag, vilka kommer, vad lyssnar ni på, vad pratar ni om och vad äter ni?
– Då kommer mina vänner som jag växte upp med i Näsbypark. Vi beställer troligtvis Malle sushi, pratar om allt. Relationer, känslor, personer från vår uppväxt, blandat med random instick av citat från filmen Fucking Åmål.
Vad drömmer du om?
– Jag drömmer om mitt framtida hem. Hur jag vill att det ska se ut och kännas. Det är ett enplanshus, 21st century modern, med en hammock och en ateljé ute i trädgården. Dit går jag ofta i tankarna. När jag har svårt att sova brukar jag föreställa mig att jag sitter med en kopp kaffe ( troligtvis vatten i verkligheten ) på trappan till min imaginära ateljé.
Vad upptar dina tankar just nu?
– Jag tänker på året som varit och året som är på väg. På möjligheter och lärdomar Jag tänker på att livet går i cykler, det är ingen rak linje och EN väg för alla finns inte. Och om den skulle finnas, skulle man verkligen vilja vara på den?
Någon du älskar att följa på Instagram?
– En riktig guilty pleasure är att jag följer en ASMR-kreatör som heter Reikyfairy. Jag brukar sällan beskriva någon såhär, men hon är verkligen rar. Hon gör videos där hon plockar, borstar och masserar bort negativitet genom skärmen, och det känns förvånansvärt bra att titta på efter en lång dag.
Vad ska du göra nu?
– Nu ska jag bygga en låda inför en kommande leverans och lyssna ikapp lite poddavsnitt.
Härligt, tack för pratstunden!
