Jeanette Åkerberg

mors dag är ju en ofantlig dag när en tänker på det, och det vackra i att möjligheten till liv också förs över två generationer. att min mamma gett mig möjligheten att bli Gunnels mamma, och jag förhoppningsvis Gunnels möjlighet att bli mamma.

det är en vacker dag men också en dag som kan vara laddad och svår, den kan rymma saknad, längtan, sorg, väcka sår, ångest eller så är den bara vacker, en fin dag som firas.

för mig är den komplex, jag minns åren av barnlängtan och oro, år och känslor som på något otroligt sätt också bleknat och där minnena är blott suddiga. jag blir också påmind om mina egna sår i förhållande till min egen mamma.

och idag min första mors dag som soloförälder.

det har skett något skifte här sista veckorna, Gunnel känns större och vi har vår rytm, vårt tjejmys och våra grejer.

idag har vi åkt sparkcykel, stekt pannkakor och åkt in till stan. hon har klättrat i träd och träffat andra barn, sprungit i parken och sen lagom till att hon skulle sova unnade jag mig mitt favvokaffe och gick runt i vackra Stockholm i strålande blom.

jag känner mig rik och tacksam. vi är precis där vi ska och vi har det fint ihop. jag känner mig stolt över den mamma jag är till henne. att jag visar henne vägen genom att gå så som jag behöver för att må bra. att en ska ta tillvara på sitt liv och rikta energin där den mottas vackert och där en själv landar mjukt.

precis som att högtider kan vara laddade och svåra så kan en sån här dag också väcka tankar och känslor. och då kan jag hålla tanken att varje dag är mors dag i handen, att det finns storslagna vackra minnen att ta med sig från små stunder. att allt blir vad en gör det till.

och så sitter jag i en lummig park, med gott kaffe och en sovande dotter och känner mig tacksam.

hoppas er dag blir fin, oavsett i vilka känslor eller i vilket sällskap ni är.

tack Gunnel för att du har gjort mig till mamma, jag ska göra mitt yttersta för dig och oss så länge jag lever

<3

<3

En ljuvlig känsla infann sig idag. Ett lugn och en tillförsikt, ett lyckorus av nuet som är.

Igår hade Gunnel treårskontroll inne i stan på morgonen och hon vaknade alldeles för tidigt av ljuset. Så vi kom iväg lite tidigare än vad vi behövde och hon kunde springa i Humlegården en stund och jag hann köpa mitt favvokaffe innan besöket.

Efteråt åkte jag ut med henne till förskolan och tillbaka till stan och jobbet. En väldig färd fram och tillbaka, men allt gick så bra. Och det stärkte mig. Varje liten känsla av att greja roddandet, och att det blev en väldigt fin stund la sig som en ro över mig. Jag känner inte riktigt samma uppladdningsstress inför en helg solo. Mer en känsla av att det kommer bli bra. En förväntan.

Och allt börjar landa. Jag ser framför mig vart jag vill och att det känns som att livet också vill i samma riktning. Synk finns just nu och jag är så tacksam för det.

Som en belöning för allt slit och en känsla av att allt blir just som det är menat.

Jag vet inte riktigt vart inom mig jag ska lägga all den tacksamhet jag känner över att få må och känna som jag gör just nu. Och att en så vacker tid väntar. Både årets prime men också vad som känns som mitt livs.

Det är något ofantligt vackert i att våga söka sitt life och hitta rätt. Att våga göra om och få det bättre.

Jag har en nära vän som separerade samtidigt och hon sa det, hur det känns så rätt och att det aldrig skulle kunna gå att gå tillbaka. Hur vi bara har ett liv och verkligen borde värdesätta att spendera det ihop med de som ger en glädje och lycka.

Jag vet inte hur jag ska visa min tacksamhet men jag skriver här och tänker att kanske landar det hos någon som behöver läsa det.

<3

<3

<3

<3

Nog verkligen inget unikt för oss eller mig men jag märker hur jag när jag ska handla inför att Gunnel ska komma till mig, alltid köper lite samma samma mat.

Att jag hittat några rätter som hon gillar och som jag känner att jag bemästrar att laga solo med henne i ett relativt litet kök.

Men så känner jag mig också lite tråkig i det, begränsad. Jag som verkligen tycker om att laga mat och vill få in den där matglädjen i hennes liv. Sen har hon inte varit ett sånt barn som äter allt och provar utan det har varit lite kämpigt och min kreativitet kring maten har dippat lite iallafall.

Hon gillar att vara delaktig och vi lagar ibland ihop. Och det hade varit fint att komma på några fler bra rätter som går hem.

Jag tänkte att jag iallafall skickar ut frågan om litet utbyte av paradrätter till barn, alla gillar ju olika men det är nog mycket som kan inspirera andra.

Vi äter mycket olika pastor, pesto, tomatsås med citron och parmesan, pyttipanna, pannkaka, bulgur och korv osv etc

Skulle bli så glad om ni ville dela vad ni lagar och vad era barn tycker om!

<3

<3

<3

Mitt livs lilla person och mirakel som jag var så rädd att aldrig få, min eviga kärlek och främsta inspiration, min glädje och oro, min Gunnel på jorden fyller 3 år på söndag.

Hon föddes under en regnig natt och mötte världen två dagar senare en fullblomstrande majdag. Jag kommer aldrig glömma när vi klev ut från BB hotellet och jag tårögt sa

”Gunnel det här är världen”.

Att säga att jag älskar dig kommer aldrig räcka. Du är all mening och du förtjänar hela världen.

Inga ord kan göra kärleken rättvisa, men jag scrollar gamla bilder och minns alla tider.

Tack för att jag får uppleva dig och vara din mamma.